Välkommen

Pappa o jag var just o såg Darjeeling Limited. Den var dråplig! O fin, men full av upprepningar o jag är känslig för känslan av upprepningar, jag upprepar mig just nu i mitt vanliga liv o jag vet inte hur jag ska göra för att sluta. Vad ska man göra när man känner vad som är problemet men inte har någon aning om vad man ska göra åt det? Var ska man befinna sig under tiden, medan man väntar på att det ska lösa sig, hjälper det att vänta eller ska man börja sitt nya liv på måndagar?

Pappa skrattade mycket under filmen, när ingen annan skrattade. Då blev det stort i mitt hjärta. Jag doftade parfym, det är trevligt att vara i en salong av något slag o att dofta parfym, jag tänkte att kvinnan bredvid mig nog kände det i hennes luft av popcorn. Jag tror att jag ska köpa den, trots dess fula namn och utflippade flaska. Att den heter Alien gör den älskvärd i all sin knäpphet. Men den luktar redan jag, som Måns sa. Måns som ligger på rygg i sängen o betraktar sin nyuppsatta stringhyllan. Han är handy man.

Idag bokade jag resan till Sthlm, jag åker den sista januari. Efter att ha sett en film om Indien känner jag mig alldeles nervös. Det känns som att jag ska göra någonting väldigt modigt, någonting som jag knappt törs. Nu ska jag skala äggen som bara jag kan. Puss!